GrannSam
GrannSam

Så här tänker de - inbrottstjuvarna i England

De finner värdesaker rutinmässigt. Enligt en ny undersökning blir inbrottstjuvar experter som jobbar metodiskt. Hur väljer en inbrottstjuv sitt mål? Och framför allt, hur navigerar han inne i främmande hus? Undersökningen har stor relevans för svenska förhållanden enligt Stöldskyddsföreningens tidning som här refereras:

Ett team psykologer från University of Portsmouth i England har undersökt saken.

50 etablerade inbrottstjuvar på olika fängelser i England intervjuades. De var i åldrarna 21-60 år. Hälften av de tillfrågade hade gjort över 100 inbrott. De flesta debuterade redan i 13-årsåldern. Psykologerna undersökte deras tankemönster, snarare än tekniker och metoder.

Planering.

Det förekom väl planerade inbrott, och det förekom också inbrott efter tips eller "inside information". Men det vanligaste tillvägagångssättet var att åka till ett välsituerat område och leta upp ett hus efter enkla tumregler. Tidigare forskning visar att etablerade inbrottstjuvar läser hus bättre än både polis och husägare. Inbrottstjuvar i studien reagerade mer eller mindre automatiskt på tecken gott byte och god genomförbarhet.

Rätt beslut snabbt

Som tjuv måste man kunna ta rätt beslut på kort tid, sammanfattar Dr Claire Nee, som har lett studien. Hon säger att de tar beslutet att gå in på basis av flera olika slags parametrar t ex hur stort bytet kan tänkas bli, hur huset ser ut, om någon är hemma, hur stora säkerhetsarrangemangen kan vara o s v. Viktigast är "genomförbarhetsprognosen". Skydd och flyktrutt värderades högt. Träd och buskar som skymmer föredras framför tomter med öppna ytor. Om husen sitter ihop som radhus, eller ligger fristående, spelar ingen roll så länge inte grannar eller andra syns. Säkerhetsarrangemangen var nästa prioritet. Låsanordningar ansågs inte som något större problem. Många hade förvisso fått ge upp inbrott p g a tuffa lås. Och många erkände att lås och säkerhetsanordningar blivit bättre de sista tio åren. Hälften föredrog att slå till i dagsljus. Två av tre arbetade ensamma.

Glömt fönster

De flesta tar sig in genom fönster eller dörrar som glömts öppna eller genom att bryta sig genom ett fönster eller en dörr. Altandörren brukar vara forcerbar. Två tredjedelar kollade att husets ägare var inne genom att helt sonika ringa på dörren. Alarm avskräcker inte nämnvärt. Inte heller hund, även om det ansågs mer avskräckande än larm. Att bli tagen på bar gärning ansågs som det värsta problemet, inte lås och larm.

Lätt att hitta värdesakerna

Studiens huvudsyfte var egentligen inbrottstjuvens beslut inne i huset. En inbrottstjuv letar inte särskilt koncentrerat, upptäckte forskarna. Fokus ligger på att lyssna på ljud och att inte bli upptäckt. Om varje bostadsinnehavare skulle placera sina värdesaker på olika platser, skulle inbrottstjuvarnas byte bli mindre. Men de flesta människor lägger sina värdesaker på förutsägbara platser. Så många som 45 av 50 följde en i förväg planerad rutt genom huset.

Två av tre gick direkt till det största sovrummet

följt av andra sovrum, därefter vardagsrum och finrum och sist arbetsrum. Få kollade barnens rum och köket. En inbrottstjuv sa så här: Folk lägger sina saker på samma platser. Jag skulle kunna göra jobbet med ögonen stängda.

I genomsnitt 20 minuter

Inne i sovrummet går många på känsla. Standardkontrollen är utdragslådor, en titt under sängen samt i garderoberna. Högst värderat är betalkort, pengar, smycken, ädelstenar samt värdepapper som pass och checkar. I andra hand stjäls kameror, dyrbara tv, dvd-spelare och annan hemelektronik. Samlarobjekt och antikviteter värderas generellt lägre. Det genomsnittliga inbrottet tar ca 20 minuter och inbringar ca 10 000 kr i varor.

När någon är hemma

En femtedel stördes inte nämnvärt av att folk är i huset under inbrottet.(?) Det betydde i stället mer byte i form av väskor och plånböcker. Hellre det än att bli överraskade av personer som kommer hem. Studien bekräftar en del känd forskning. Men det rutinmässiga letandet på insidan var i varje fall en överraskning för forskarna. Slutsatsen som forskarna drog var att man inte ska förvara värdesaker på förutsägbara platser. (Men det hade redan Mats Österman berättat för oss.)

tillbaka till Sverige:

Det är slående hur väl dessa erfarenheter från England stämmer med vad vi ser i vårt Norra Ängby.

Sammanställningar av inbrott hos oss visar att tjuvarna prioriterar insynskyddade lägen och väljer att bryta sig in genom källarfönster/marknära fönster eller altandörr.

Jag förstår dem som vill ha en privat del av tomten insynsskyddad och låter häcken växa, men rådet blir då att på den sidan av huset förse fönster och altandörr med särdeles gott inbrottsskydd. Det är här det brister.

Gärna larm, men först skalskydd

Enligt polisens brottsutredare är larm inte det första man skall investera i. Det kunde vi få bekräftat i Uppdrag granskning på TV. "Tjuven Lars" som intervjuades i programmet nämnde grannsamverkan och hund som hans främsta hinder för att genomföra ett inbrott. Programmets budskap var att marknadsföringen av larm byggde på osanna siffror om brottsutvecklingen. Fakta är att villainbrott minskar sedan några år tillbaka! Före en investering i larmabonnemang finns det en rad åtgärder som har betydligt bättre brottsförebyggande effekt till en avsevärt lägre kostnad.


Efter inbrottet

De familjer som haft inbrott kommer att göra allt rätt i fortsättningen. Så är det bara. Meningen med Grannsamverkan är att tänka efter före och med öppenhet dela med sig av erfarenheterna för att tillsammans skapa ett för inbrottstjuvar "otillgängligt" villaområde. Lite fantasi hjälper! Tag råd av låssmeden och hämta idéer i Hemsäkerhetsboken och "BoTryggt05" som finns för nedladdning på Tips & Länkar.


Referatet på denna sida

Med Stöldskyddsföreningens tillstånd återgivet

är hämtat ur SOS-tidningen nr 6-7 2006 Länk fanns på loggan till stöldskyddsföreningen men artikeln ligger inte kvar så du får nöja dig med mitt referat.


    UPP IGEN